Ett av norra Europas största vattenvårdsprojekt pågår i Klippan i Skåne. Tre stora kraftverksdammar i Rönne å ska rivas så att vattnet kan flöda fritt. Vandrande lax och många andra arter samt ett spirande friluftsliv hör till vinnarna. Naturcentrum AB är ett av de vattenvårdsföretag som kommer att delta med sin expertis i projektet.
Rönne å är en av Skånes största åar och viktig för många fiskarter och andra organismer, liksom för friluftslivet och det lokala näringslivet. Ån rinner genom Klippan i hjärtat av nordvästra Skåne. Här har tre kraftverksdammar hindrat laxar, ålar och havsnejonögon från att ta sig förbi turbinerna på väg mot sina lekvatten. Ett megaprojekt – som väntas pågå i fyra år – ska nu återställa de naturliga förhållandena genom att kraftverksdammarna rivs.
– Det känns fantastiskt och ärofullt att få bidra i detta vattenvårdsprojekt. Jag känner extra för havsnejonögonen, ett av Sveriges sällsyntaste djur, och jag längtar även till den dagen då man åter kan se laxar på 10, kanske 20 kilogram kasta sig upp i strömmarna om något år, säger Thomas Strid, miljökonsult på Naturcentrum.
Projektet har redan väckt stor uppmärksamhet och engagerar en mängd olika intressen, vilket gör det såväl komplicerat som högintressant.
– Det som gör Rönneåprojektet så spännande är att det samtidigt som det är ett av Nordeuropas största vattenvårdsprojekt även är ett mycket viktigt projekt för landsbygdsutvecklingen i Skåne, säger Tord Andersson, projektledare för Rönneåprojektet vid Klippans kommun.
Alla turbiner vid kraftverken i Rönne å (Stackarp, Klippan Pappersbruket och Forsmöllan) har stängts för gott, meddelade Klippans kommun och Skånska Energi på en pressträff i juni 2019. Genom Rönneåprojektet har Klippans kommun köpt kraftverken som kommer att monteras ned.
– Att en liten kommun som Klippan satsar mer än 50 miljoner på ett naturvårdsprojekt tyder på stort mod och långsiktighet. Räknar man om projektet till en skala motsvarande Stockholms stad blir det 2,8 miljarder kronor, säger Tord Andersson, som också lite stolt påpekar att Klippans kommun och Rönneåprojektet nominerades till miljömålspriset i kategorin ”Uthållighet och långsiktighet”, som delades ut av Naturvårdsverket i början av maj.
Många naturvårdsaspekter
När ån åter får flöda fritt kommer laxarna att kunna nå Ringsjöarna och sina bästa lekvatten. På köpet räknar Klippans kommun med att få ett mer attraktivt besöksmål för såväl invånare som turister. Projektet finansieras av Klippans kommun med stöd från en rad skånska kommuner, Naturskyddsföreningens miljöfond och Naturvårdsverket. Det har också tilldelats ett stöd från EU:s Life-program på drygt 20 miljoner kronor. Klippans kommun arbetar nu med en ansökan till Mark- och miljödomstolen för tillstånd för att riva kraftverken i ån. Arbetet innebär en omfattande dialog med markägare och andra intressenter. Kommunen ska också i en miljökonsekvensutredning (MKB) och en teknisk beskrivning visa att arbetet kan genomföras säkert och miljövänligt.
– Projektet är det största någonsin i Klippans historia. Vi talar ofta om att sätta ”Klippan på kartan” och det kan man verkligen påstå att vi gör nu. De effekter som kan bli resultatet av detta kan vi ännu inte överblicka men det kommer att påverka, förutom sportfisket och turismen som sådan, hela vårt näringsliv och samhället i övrigt, säger Hans Bertil Sinclair, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.
För naturvårdarna finns många aspekter att beakta.
– Åsträckan vi arbetar med är drygt sju kilometer lång, och nu går vi all in för att restaurera den på bästa sätt, säger John Fidler, projektledare vid Naturcentrum.
Kunniga röster utifrån har påpekat vikten av att akta exempelvis forsmossan Cinclidotus fontinaloides (rödlistad i kategorin Nära hotad, NT) och andra rara mossor som ofta växer på de gamla dämmena.
Naturligtvis kommer såväl mossor som andra naturvärden att beaktas i samband med att de ursprungliga vattenmiljöerna återställs.
– Jag kommer särskilt att slåss för att mossorna behandlas väl, säger Henrik Weibull, Naturcentrum, och en av Sveriges främsta experter på mossor.
Från naturvårdens sida kommer många olika kompetenser att vara involverade. Bottenfauna, fiskar, flora och fauna på intilliggande landmiljöer, stränder, dammarna, strömsträckor och kraftstationernas anläggningar ska noggrant undersökas, liksom kulturmiljöaspekter, friluftsliv, sportfiske och så vidare. Det blir en lång och spännande resa de närmaste åren.
Tomas Carlberg