Den 24 mars publicerade SLU Artdatabanken 2025 års rödlista. Rapporten visar att andelen rödlistade arter i Sverige har ökat något sedan 2020 års rödlista. Av de 23 103 bedömda arterna i 2025 års rödlista är 5 217 rödlistade, vilket motsvarar 23 procent – en ökning från rödlistan 2020 då andelen var knappt 22 procent. Av de rödlistade arterna klassas 2 373 som hotade (kategorierna VU, EN och CR). Rödlistan baseras på IUCN:s internationella kriterier för bedömning av utdöenderisk.
Vid den pressträff som hölls när rapportens släpptes inledde Mark Marissink, chef för SLU Artdatabanken, med att poängtera att vi sedan 2010 har åtagit oss att hejda förlust av biologisk mångfald till 2030 – men att vi inte lyckats än – trenden är fortsatt negativ. Han tog också upp att rödlistan fortfarande saknar juridisk status, men att regeringen föreslår en starkare koppling till artskyddslagstiftningen.
Totalt finns 790 nya arter på listan. Av dessa var 45 procent klassade som Livskraftiga (LC) år 2020, medan resterande 55 procent var Ej bedömda (NE) eller Ej tillämpliga (NA) och har nu bedömts för första gången. Bland artgrupper som bedömts för första gången kan tolv nya familjer av tvåvingar med drygt 700 arter nämnas.
Bland arterna som nu rödlistas återfinns sädesärla Motacilla alba, ladusvala Hirundo rustica och älg Alces alces. Bland kärlväxter tillkommer arter såsom gullpudra Chrysosplenium alternifolium, vårärt Lathyrus vernus, sårläka Sanicula europaea samt orkidén Adam och Eva Dactylorhiza sambucina. Samtliga ovan nämnda arter är klassade som Nära hotade (NT).
Ett mer drastiskt hopp i rödlistan noteras för pärluggla Aegolius funereus, som flyttas från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Mikael Svensson, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken, förklarar att pärlugglans status påverkats av att de nordliga gnagarcyklerna sviktar till följd av klimatförändringar, samt att bristen på boträd och minskade arealer naturskog begränsar artens förekomst.
Det finns dock ljusglimtar då arter såsom havsörn Haliaeetus albicilla, utter Lutra lutra och långbensgroda Rana dalmatina har lämnat rödlistan tack vare långsiktiga naturvårdsåtgärder. Tre lavarter som tidigare bedömts som Nationellt utdöda (RE) har även återfunnits.
Andelen rödlistade arter är högst i de grupper där kunskapsläget är bäst. Som exempel är 45 procent av fåglar, 38 procent av dagfjärilar, 35 procent av däggdjur och 32 procent av fiskar rödlistade. Detta är grupper där dataunderlaget generellt är bra och där det för många arter finns relativt långa tidsserier.
Karin Ahrné, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken, presenterar viktiga faktorer som ligger bakom det stora antalet rödlistade arter.
– Igenväxning av öppna marker är den största enskilda påverkansfaktorn på land och har stor negativ effekt på över 1300 rödlistade arter vilket motsvarar en fjärdedel av alla rödlistade arter. Den näst största är brist på kontinuitetsskog vilket har stor negativ effekt på över 900 rödlistade arter. En tredjedel av alla rödlistade arter påverkas av skogsbruksrelaterade faktorer.
I de marina miljöerna är andelen rödlistade arter hög i förhållande till antalet bedömda arter, men här råder även omfattande kunskapsbrist (kategorin DD). Flera ekonomiskt viktiga fiskarter, däribland sill Clupea harengus, lax Salmo salar och öring Salmo trutta är nu rödlistade.
Klimatförändringarna har fått en alltmer framträdande roll i rödlistningsbedömningarna och bedöms ha en stor negativ effekt på 210 arter. Detta återspeglas tydligast i fjällmiljöer, som är den landskapstyp där andelen rödlistade arter ökar mest.
Underlaget till rödlistan bygger i hög grad på rapportering i Artportalen. Sebastian Sundberg, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken, understryker vikten av systematisk miljöövervakning och medborgarforskning för att fylla befintliga kunskapsluckor.
Text: Karl Soler Kinnerbäck